Testinstruktioner bilbatteri

Innehållsförteckning

    Enligt de senaste studierna från tyska Automobile Club ADAC orsakades omkring 46 % av alla bilhaverier 2022 av batteriet. Anledningen till detta är den ökade elektrifieringen av fordon. Dagens modeller ställer mycket högre krav på batteriet – moderna bilar kan innehålla upp till 150 elektriska förbrukare och ett automatiskt start-stopp-system som alla behöver ström. Vi rekommenderar därför att man utför regelbundna batteritest hos en behörig verkstad i syfte att identifiera stundande batterifel innan strömkällan helt lägger av.

    Korrekta testrutiner för kontroll av batterihälsa

     Grundprinciper

    Test av konventionella vätskefyllda batterier:

    För att testa ett konventionellt bilbatteri lämpar sig ett instrument som mäter batteriets laddningsstatus. Företrädesvis använder man en multimeter för att mäta upp en tomgångsspänning på runt 12,8 V. Om spänningen sjunker under 12,4 V bör batteriet laddas så snart som möjligt. Om batteriet ofta har en låg laddningsstatus kan det uppstå sulfatbildning.

    Då det högsta trycket på ett konventionellt startbatteri kommer från startprocessen – varefter batteriet laddas av generatorn och inte laddas ur ytterligare – spelar kallstartströmmen en betydande roll i detta fall. I takt med att batteriet åldras och slits ut reduceras dess kapacitet att leverera hög ström. Ju lägre laddningen är (identifieras genom att mäta tomgångsspänningen), desto lägre ström kan batteriet leverera under startprocessen.

    Test av start-stopp-batterier:

     När man testar ett start-stopp-batteri är det inte bara laddningsstatus (även kallat ”SoC”) som spelar roll, utan även batteriets hälsotillstånd (”SoH”).

    Medan SoC kan mätas med en vanlig spänningsmätare krävs det en komplex testprocedur för att testa SoH och få sig en tydlig bild av hur batteriet mår. Testproceduren för SoH omfattar bland annat att identifiera batteriets kallstartkapacitet (CCA), resterande kapacitet (Ah) och laddningsacceptans (CA).

    Precis som fordonstekniken har och fortsätter att utvecklas har även nya batteritekniker som AGM och EFB introducerat nya lösningar på marknaden. För att få korrekta testresultat, särskilt vad gäller SoH, är det väsentligt att använda moderna testverktyg som är anpassade efter den nya batteritekniken.

    Batteritest: en steg-för-stegguide

    (Kontrollera alltid enhetstillverkarens information och anvisningar.)

    • Anslut batteritestet till batteripolerna för att läsa av laddningsstatus och inre resistans. Grundprincip: koppla den röda kabeln till den positiva polen och den svarta kabeln till den negativa polen. Det spelar ingen roll i vilken ordning inkoppling och urkoppling sker.
    • Om batteriet sitter monterat i bakluckan eller passagerarutrymmet måste man ansluta testenheten till batteripolerna på batteriet och inte till startkontakterna under motorhuven, då fordonskabelns resistans kan påverka mätningen.
    • Ställ in testenheten på korrekt batterityp: startbatteri, gelbatteri, EFB- eller AGM-batteri. Enheten använder olika testalgoritmer beroende på vilken batterityp som avläses, så en felaktigt inställd enhet kan påverka mätvärdet. Vissa testenheter behöver dessutom veta huruvida testet ska utföras på ett batteri som sitter installerat i en bil eller ett batteri som har plockats ur bilen.
    • Mata in batteriets angivna kallstartström i enheten, inklusive vilken mätmetod som ska användas. Vanliga standarder är DIN, EN, IEC, JIS och SAE. Detaljinformation om den aktuella teststandarden anges under kallstartströmmen på batterietiketten.
    • Testapparaten utför därefter testet automatiskt och ger ett resultat.

    Hur tolkar man testresultatet rätt? Så här!

    Förresten…

    För att få rätt resultat när man mäter konduktiviteten bör man sätta på en förbrukare, t.ex. strålkastarna, strax innan man utför mätningen. På så sätt avlägsnar man eventuell ytspänning från mätningen.

    PDF-instruktioner för nedladdning